2016

2017. Nytt år och nya möjligheter. Klyschigt med sant. Vi firade in det nya året hemma hos oss i goda vänners lag. Om jag hade fotats vid tolvslaget så hade nog den bilden varit det ultimata sättet att symbolisera mitt år 2016 - trött men glad, i sällskap med goda vänner, med ett glas bubbel i ena handen (alkoholfritt) och med babyvakten i andra handen. Ja så där har ni mitt 2016! Det har ju dock blivit lite av en tradition att jag varje år återskapar året som gått i denna blogg med ett längre inlägg, och så även i år.
 
Året började med att skålande (även då med alkoholfritt bubbel) på vår altan i gott sällskap. Vi frös och försökte att värma bullens korv över vår lilla eldkorg, men gav till slut upp och åt varsin halvljummen istället så att vi skulle kunna få gå in någon gång. Januari till maj kan jag väl mest beskriva som "illamående". För det var vad jag var, nästan konstant. Gjorde upp morgonrutiner för hur jag skulle gå tillväga för att kunna spy som lätt som möjligt, det vill säga äta något direkt på morgonen så jag slapp spy på fastande mage. Ta på mascaran så sent som möjligt på morgonen, den börjar ju ändå rinna när man spyr. Ja ni hör ju. Jag som alltid har varit lite av en morgonmänniska på jobbet la om arbetsdagen helt och kom allt senare.
 
Vintern gick. Mormor fyllde 80 år vilket firades med hela släkten. Lille Arian kom till världen och Niklas utsågs till gudfar. Stoltare gudfar får man leta efter. Vi tog oss äntligen i kragen och hälsade på Hanna och Linus i Linköping. Flickorna Fniss fick ihop en återträff i Växjö, där vi passade på att ta en promenad på Campusområdet och ta en fika på biblioteket. Fina minnen, samtidigt som det känns otroligt skönt att den tiden är förbi. Efter kvällens middag så gick jag och Ellen (båda med stora magar) och la oss, medans övriga gänget drack drinkar i baren. Lillebror Mathias flyttade till en lägenhet i Ronneby och det blev en Ikea-tripp med storhandling, och sedan en helkväll i hans lägenhet med skruvande då hela familjen slöts samman. Pappa fyllde 55, vilket vi firade med en familjetripp till Malmö. I april överraskade världens bästa tjejer mig med en babyshower. Jag känner fortfarande en enorm tacksamhet när jag tänker på det, att de fixade allt det där till lilla mig.
 
I maj gick jag hem från jobbet, det var dags att förbereda mig för ett helt nytt kapitel i livet. Att ta det lugnt (som somliga påstod att man skulle göra) var ju dock omöjligt. Istället ägnade jag dagarna med att ligga på marken på alla fyra för att måla husgrunden. Det förstår väl varenda kotte att husgrunden måste vara målad tills bebisen anländer, hur skulle det annars se ut?! Den 26/5 var det beräknat att vår lilla bebis skulle komma. Dagen till ära hade jag bokat in en klipptid. Och någon bebis kom det inte. Vi väntade. Och väntade. Och väntade lite till. Den 7/6 var det dags att åka in på kontroll. Sedan blev det bråttom. Bebisen behöver komma ut nu. Alltså NU. Ett par timmar senare efter ett kejsarsnitt så var hon här, den finaste tjejen vi någonsin skådat. Vår lilla Tilde. Den finaste stunden var när du kom. Inte visste vi då att bara ett par timmar senare skulle vi vara med om det värsta vi har varit med om. De upptäckte att Tilde hade lågt blodsocker och hux flux så hade jag inte längre någon bebis i famnen - utan hon och Niklas försvann i en ilfart medans jag låg kvar nyopererad på BB. Neonatalavdelningen, det var något som vi senare kom att bekanta oss väl med. Där fick vi nämligen spendera 2,5 vecka innan vi fick åka hem på permission. Det var slangar, sladdar, klockslag som skulle passas, prat med läkare, sondmatningar, provtagningar i massor, nålar, apparater som pep... och mitt i alltihop var vi nyblivna föräldrar. Vi blev experter på sondmatningar. Lärde oss att tyda kurvor (när det blir ett rakt streck och apparaten piper konstant så betyder det INTE att någon dör - det är bara på film). Utanför var det tydligen sommar. Vissa dagar tog jag en promenad runt själva sjukhuset för att komma ifrån alla pipande apparater, men mycket mer än så såg vi inte av verkligheten. Dagen innan midsommarafton fick vi komma hem. Minns den dagen med sådan lycka. Blev den varmaste helgen på hela sommaren (över 30 grader) så vi höll oss mest inomhus. Men ändå, vi var hemma från sjukhuset.
 
Resten av året har ju såklart mest handlat om Tilde. Om magknip. Om blöjbyte. Om amning. Om flaskmatning. Om leenden. Om skrik. Om bus. Om skratt. Om världens finaste lilla unge, som växer så det knakar. Tilde är idag så gott som friskförklarad och vi håller just nu på med nedtrappning av medicin. Så otroligt skönt. En stor seger. Utanför vår lilla bebisbubbla så har hösten kantats av en massa firande. Både min morfar och Niklas farmor har fyllt 90 år - vilket firades vid två stora galej. Både jag och Niklas har i år hunnit fylla 30 år, något som vi firade med en stor fest uppe på Doppet. En kväll som ligger både mig och Niklas varmt om hjärtat än. Jag har njutit av min tid som föräldraledig, det har jag verkligen gjort. Jag har ägnat enormt mycket tid åt att bara vara med vår lilla tjej. Lagt många måsten åt sidan. Har varit på sångstunder varje vecka, något som både jag och Tilde uppskattar. Dagliga långpromenader med vagnen. Trodde nog att skulle bli långtråkigt att gå hemma, men ack så fel jag hade. Tildes första jul firade vi hemma hos oss på julafton tillsammans med både min och Niklas familj. Tilde var nog den som fick flest julklappar. Tror att det är något som kommer att upprepas ett par år nu.
 
2016 har verkligen varit ett bra år. Absolut det mest oroliga någonsin. Det mest energikrävnade. Men ändå det bästa. Ser ändå fram emot 2017, att få följa med när Tilde växer och utvecklas. Det som händer nu framöver är att jag börjar jobba. Bara två dagar i veckan, men ändå - bebisbubblan är sprucken. Det innebär att den tiden som jag kommer vara hemma från jobbet nu måste vara kvalitetstid på riktigt. Sångstunderna ska vi fortsätta med. Vagnpromenaderna likaså. Det jag lovar mig själv inför det nya året är att jag ska börja springa igen. Vårruset 2017 -  here I come!
 
Förra årets årsresumé avslutade jag på följande sätt; "Men nu ser vi fram emot år 2016. Jag började ju detta inlägg med att skriva att det inte händer så stora saker i mitt liv nuförtiden. År 2016 har all potential till att bli ett trendbrott. På många plan. Spännande, skrämmande, glädjande och oroligt - allt i en enda röra. Men framförallt ändå glädjande.". Så rätt jag kunde ha. Må 2017 bli lika spännande och glädjande - men mindre oroligt och skrämmande. Gott Nytt År!
 
    
 
 
 
 

År 2015

Då var det dags för den årliga årsresumén av året som har gått. Ni vet den där resumén som ingen egentligen orkar läsa men som jag ändå vill delge, om inte annat så för min egen skull.

 

När jag var yngre så hände det så stora saker under ett år - en flytt, en examen, en ny kärlek, ett nytt jobb, en första bil, ett första hus... Nu för tiden så ser åren ungefär likadana ut. Jag bor idag på samma ställe som jag bodde för ett år sedan. Jag går fortfarande till samma jobb. Har samma sambo. En årsresumé blir ju då lätt lite trist, men det har faktiskt funnits många fina ljuspunkter under 2015 som är värda att uppmärksamma ändå.

 

År 2015 började vi skålandes på en altan i Värestorp i Skåne. Efter nyårsfyrverkerierna gick vi in och dansade loss till "Oh Ah Pidde Pannkaka" tillsammans med Tova. Vintern flöt som vanligt förbi med mycket jobb i bokslutstider. Vi startade upp en plankan-utmaning på jobbet för att få lite fart på oss. Målet var att efter en månad klara att stå i plankan i fem minuter. Jag fixade aldrig det, utan kom bara upp i fyra minuter. Däremot fanns det de på avdelningen som kom upp i hela sju minuter - imponerande! I vilket fall som helst var det nog inte själva målet som var det intressanta. Det händer något visst med en grupp människor som tillsammans varje dag lägger sig ute i korridoren för att göra plankan, mitt i ekonomiarbetet - något fint. Under vintern fick vi äntligen till den där tjejkusinträffen i Växjö också, den där som vi har försökt att få ihop under flera års tid. En väldigt trevlig kväll med många skratt.

 

En vinter gick utan att en enda snöflinga föll över ön. Våren kom. Lillebror Simon fyllde arton år, vilket än idag känns väldigt konstigt. Han tog körkort. Lillebror Mathias tog samma år examen från Linnéuniversitetet. Stolt storasyster. I maj blev det en tripp upp till Stockholm tillsammans med Sambon och sambons Farmor för att hälsa på Svärfar. Jag klarade av bedriften av att springa min första mil - någonsin! Lyckan var total. Jag och Mamma fixade även i år Vårruset och med tider som vi både kunde känna oss nöjda med. Någon vecka senare så körde jag även blodomloppet och tangerade nästan 2014 års tid (skilde fem sekunder). Trädgårdsarbetet satte fart på Tempelvägen. Vi planterade träd, anlade rabatter. Vi började planera sommarens stora (och egentligen enda) projekt; inglasning av altanen. I maj blev det också en tripp till Göteborg för en helg med Flickorna Fniss. Råkade pricka in helgen då det dessutom var Summerburst i staden. På hotellet svämmande det över av överförfriskade och lättklädda ungdomar. Vi kände oss nog lite gamla. Eller inte nog, vi kände oss gamla. Det hela kändes dock lite bättre morgonen därpå då vi blev förvisade till "ungdomsmatsalen" för att inta frukost.

 

Sommaren kom. Vi köpte en båt och Sambon såg jag knappt skymten av. Tog en tripp till Halmstad för att fira Nicklas 50 år. Dagen därpå firade vi in Hannas examen. Midsommarafton firade vi hemma hos oss tillsammans med ett glatt gäng med Hasslöbor. Regnet öste ner i princip hela dagen, men det gick så bra ändå. Jag fick åldersnojja och rejäl sådan. Så när Jojjo frågade om jag ville följa med till Bråvallafestivalen - ja då gick det ju bara inte att säga nej. Och jag ångrar det inte, för oj vad skoj det var och oj så mycket bra artister vi såg (Robbie Williams var helt klart höjdpunkten). Men ack vad sjuk jag var - alla dagarna. Var hög på ipren samtliga dagar och tappade rösten helt och hållet redan första dagen. Men tack för att du drog iväg mig! Semestern kom och inglasningen av altanen stod färdig på min första semesterdag - perfekt! Sambon hade jobbat på bra med lite hjälp ifrån Pappa. Sambons semester började dock inte så bra, båtmotorn gick sönder redan första semesterdagen och hela sommaren ägnade han sedan till att meka med den. Semestern inleddes som vanligt med Hasslöfestivalen. Fina dagar med helt okej väder för en gångs skull. Tack alla för ett par toppendagar! Sommaren 2015 är sommaren som de flesta påstår regnade bort. Jag håller dock inte alls med - jag tyckte att sommaren var perfekt! Visst, det var lite kyligt ibland om kvällarna - men vi hade ju vår inglasade altan så vi klagar inte. Blev en tripp till Ölands Djurpark med ett gäng Nättrabybor, brännbollsturnering ute i skogarna,  en tripp till Helsingborg med min käraste och lite andra dagsturer. En möhippa, ett bröllop, en dansbandfest i Skåne hos Johanna och Daniel, 30-årsfest för Marcus, kräftskiva  gånger tre, picknickkonsert ute vid Sandvik och babyshower för Helen. Sommarens höjdpunkt var nog ändå när vi tillsammans med Jennie och Kim tog en båttur ut i den blekingska skärgården. Första stoppet blev Sandhamn där vi vandrade runt bland röda sjöbodar och sov över natten. Nästa stoppet blev Utklippan. Äntligen! Så mycket jag har hört om denna ö och aldrig har fått besöka den. Precis innan kvällningen tryckte vi ner oss i en liten gummibåt med motor och begav oss ut på upptäcktsfärd runt den lilla ön.  Lite väl vågat insåg i alla fall jag när vi kommit en bit ut - för oj vilka vågor det var när man satt i en sådan liten båt. Och sälar - vi såg säkert ett hundratals av dem. Några tittade nyfiket upp bara någon meter ifrån båten men stora klara ögon. Adrenalinkicken var total. På kvällen när Jennie och Kim gått och lagt sig tog jag och sambon en kvällspromenad på ön. Jag fick "den där" frågan och mer perfektion än så kan det nog inte bli.

 

Hösten kom. Vi firade Morbror som fyllde 50 år (hur det nu kan vara möjligt). Alice fick med mig på min första KHK-match någonsin. Vi tog en weekend i Köpenhamn tillsammans med våra Kristianstadsfavoriter och intog ett Halloweenspäckat tivoli. Lille Oliver och lilla Lovis kom till världen. Baby Shower för Linn, och vi väntar nu med spänning på vem det är som ska anlända här i januari. Jag tillsammans med Flickorna Fniss intog Ronneby Brunn för en skön och avslappnade helg. Blev en trevlig helg trots att det snarare kändes som om vi intog ett vattenland än just ett spa, och att middagen intogs på ett riktigt Ronnebyställe där vännerna från Stockholm, Göteborg och Malmö tittade storögt på alla original som fanns i lokalen. Julafton firade vi i Ronneby i år tillsammans med familjen och Niklas Mormor. En fin julafton. Nyårsafton firade vi hemma hos oss i goda vänners lag och vi avslutade det här året med att skåla med bubbel och äta halvljummen Bullens korv på vår altan.

 

Så på det hela taget har 2015 varit ett mycket bra år med många fina stunder. I alla fall vårt år. Dessvärre kan man nog inte säga detsamma om man tittar på hur det ser ut i världen. Extremt stora flyktingströmmar från Syrien, terrordåd i Paris, en presidentkandidat i USA som verkar närmast intill galen... Ja hur saker och ting egentligen ska bli framöver känns väldigt osäkert.

 

Men nu ser vi fram emot år 2016. Jag började ju det här inlägget men att skriva att det inte händer så stora saker i mitt liv nuförtiden. År 2016 har all potential till att bli ett trendbrott. På många plan. Spännande, skrämmande, glädjande och oroligt - allt i en enda röra. Men framförallt ändå glädjande.

 

Gott nytt År på er! Må 2016 bli till det bästa året någonsin!

 

 

 


År 2014

Nytt år och nya möjligheter står för dörren. Ett helt år som vi ska fylla med nya minnen och erfarenheter. Jag gillar verkligen idén med att låta det gamla vara glömt och låta det nya ta vid, det här med nyårslöften och hopp om en ljus framtid. Men innan vi blickar framåt så måste jag ju (traditionsenligt) få ihop en resumé av år 2014 - ett värdigt sätt att ta farväl.
 
År 2014 tog fart mitt ute i skogen, i Gredeby, där vi tillsammans med våra vänner skålade in det nya året. Hela vintern 2014 var en tid som mest präglades av jobb för min del. Vi hade en stor omorganisation på jobbet, vilket resulterade i flytt och "nya" kollegor. Lite av en kulturkrock blev det allt. Det har varit kämpigt. Men vi är på rätt spår nu i alla fall. Framåt våren så "trillade" flera nya personer in i våra liv. Flera av våra vänner fick plötsligt nya familjemedlmar, ni vet sådana där små söta som både skrattar, gråter, bajsar och är alldeles bedårande. Detta resulterade i en vår med flera dop och även en hel del bebisgos. År 2014 var också ett år i kärlekens tecken för många av våra vänner. Fyra bröllop blev det allt som allt under detta år - fyra fantastiskt fina bröllop. Och ett frieri fick vi också bevittna, icke att förglömma. Det blev också tre olika möhippor under år 2014 - den ena galnare än den andra. Många skratt och minnen som sitter djupt.
 
År 2014 har också varit året då operation trädgård fortlöpte. Bara för att man har fått till en gräsmatta och en häck så är man inte klar. Nej, allt annat faktiskt. Innan sommaren hade tagit fart hade vi både fått ett nytt altandäck, lagt plattor runt om huset och bygget ett litet redskapsskjul. Och tur var det att vi gjorde det innan sommaren detta året - då vi hade den finaste sommaren någonsin (ja, nästan i alla fall!), och då ville vi såklart passa på och njuta istället. Våren firade vi in med valborgsfirande hos vänner i Johannishus. På semestern blev det en tripp till underbart vackra Varberg (de dagarna kommer jag inte att glömma i första taget) och även en tripp till fina Öland. Blev också många lata dagar på stranden och till havs med båten. Sambon fiskade sig igenom hela sommaren skulle jag nog vilja påstå (frågar ni honom så fiskade han ändå inte tillräckligt). Midsommarafton firade vi i goda vänners lag i Björkenäs samt på Hasslö. Hasslöfestivalen var som vanligt några av årets bästa dagar. Minnet av kräftskivan 2014 får nog också RÄKnas som en dag att minnas - eller vad säger ni?
 
Efter sommaren kom hösten. Jag och Farmor tog en tripp upp till Halmstad för att hälsa på Faster med familj. Jobbmobilen behövde en tvätt tyckte jag och hamnade i tvättmaskinen. Många kommentarer har jag fått om detta sedan dess. Jag fyllde 28 och så även min kära Sambo. Övriga kommentarer kring det är överflödiga. Jag och min kära vän Johanna tog en tripp upp till Göteborg för att hälsa på Ellen med familj - en trevlig vistelse med både julmarknad på Liseberg och ett besök på Gekås.
 
Hur har det gått med träningen år 2014 då? Jodå, den har hängt med ganska okej i alla fall. Traditionsenligt (ja efter två-tre gånger så är det väl ändå en tradition) så klarade jag mig igenom både Vårruset och Blodomloppet. Ja, dagen då jag och Mamma skulle springa Vårruset är ju egentligen en händelse värd att minnas för sig. Jag menar när två blonda tjejer står ett dike, sent en mörk kväll, på en 90-väg med punktering på bilen och tittar på när tre andra killar byter däck på bilen - då skäms man lite för att man kallar sig själv för feminist. 
 
Och mer då? Vi har haft många trevliga middagar - både hemma hos oss och på annat håll - med trevliga människor. Det är uppenbarligen sådant man gör när man har kommit upp i vår ålder. Flickorna Fniss hade en liten återträff i Malmö i juni - verkligen snart dags att planera in en ny träff. Årets sista dagar spenderade jag och Sambon i Lund - ett dygn med lugn för bara oss två. Nyårsafton spenderade vi sedan med våra favoriter i Kristianstad, där det bjöds både mat och sällskap som var utöver det vanliga. 
 
Sammtaget har år 2014 varit ett år med fullt ös. Så pass fartfyllt att jag inte själv har hunnit med riktigt. För år 2015 har jag stora förhoppningar. Förra året avslutade jag resumén med följande ord:
"Ett fint år. Men har förhoppningar om att år 2014 kan bli ännu bättre. Jag menar vi ska ju lägga plattor, bygga en altan, bygga ett förråd... möjligheterna är oändliga!".
 
Allt det där lyckades vi ju faktiskt med. Vågar jag hoppas på en carport med förråd 2015? Kanske. Övriga förhoppningar väljer jag att hålla inom mig ett tag till. De tankarna måste mogna lite till först.
 
 
Gott Nytt År önskar jag eder Alla! Låt 2015 bli till det finaste året hittills! 
 
                                                         
 
 
 
 
 
 

År 2013

Jag brukar ju ha som tradition att skriva en resumé av året som gått. I år kändes det lite smått lusigt, har det verkligen hänt något som är särskilt värt att minnas? Har inte år 2013 varit som en enda lång vardag? Men så börjar man tänka tillbaka och några riktigt fina stunder har det ju varit. Kanske inte något så stort som examensdag, träffa-stora-kärleken-dag, flytta-till-en-ny-stad-minne, börja-nytt-jobb-erfarenhet eller köpa-hus-händelse. Hela året har i princip kantants av jobb i vårt nyinköpta hus. Men det är klart också fina stunder att minnas.
 
År 2013 inleddes med skålande på vår altan i vårt alldeles nyköpta hus (bott här i drygt två veckor) tillsammans med ett gäng väldigt förfriskade vänner. Jag var ärligt talat ganska besviken över hur hela nyårsafton hade blivit, detta av flera anledningar. På korten ifrån nyår ser man likväl en flicka med ett stort leende och ill-röda ögon (en åkomma som har förföljt mig nästan hela året).
 
I januari fällde vi nästan alla träd på tomten (de var väldigt många), upptäckte att det fanns en mur bakom den där "skogen", drog rötter till förbannelse och försökte att laga stenmuren. Jag och en vän tog en spontantripp till Växjö, där vi hamnade på en fest med i princip bara främlingar. Det var en fin kväll då jag fick återuppleva lite Växjö-magi. Vintern gick och mina bilder på både instagram och bloggen på soluppgångar och -nedgångar har fullständigt haglat. Vi trivs här på ön, i lugnet. I mars fyllde världens bästa farmor 80 år (det kan man verkligen inte tro!), något som vi firade i Halmstad tillsammans med faster med familj.
 
Våren anläde - tid för fiske och grillning, något som vi utnyttjade till fullo. Riset på tomten skulle eldas upp, och vore det inte för att vi har väldigt trevliga grannar så kunde det hela ha slutat i en grannfejd. Grus skyfflades till en hög, för att sedan skyfflas vidare till en annan hög, och vips hade vi en uppfart! Valborg firades tillsammans med goda vänner i Gredeby, där vi hade en valborgsbrasa som var väldigt svår att få fyr på. Förra årets Vårrus blev som beräknat en tradition och jag lyckades till och med ta mig igenom två lopp under maj - Vårruset och Blodomloppet. Inte så illa för någon som bara ett år tidigare hävdat att hon inte kunde springa. I maj tyckte vi dessutom att det var dags för en inflyttningsfest, lite sent kanske men vad gör det. Blev en (sen) kväll med tillsammans med glada vänner, som vi sent kommer att glömma.

Sommaren inleddes, med allt vad det innebär. Blev en av de finaste somrarna på många många år (det vill säga strålande solsken dagarna i ända och inget regn i sikte) och just denna sommar skulle vi såklart anlägga en gräsmatta. Vi vet inte hur många lastbilslass det blev med både fyllnadsmaterial och matjord, men vi lovar att det blev många. Skyfflande och krattande dagarna i ända, något som vi varvade med lite målning på huset. Men lite ledighet fick vi såklart också. Otaliga båtutflykter och bryggseglingar på Kims båt. En trevlig vistelse i Malmö tillsammans med flickorna Fniss. En fin midsommarafton vid Björkenäs. Otaliga dagar på stranden. En Köpenhamnsresa tillsammans med Per och Veronica. En styck Gyllene Tider. Och så Hasslöfestivalen såklart - helt klart en av årets höjdpunkter!
 
Men hösten kom, som den alltid gör. Gräsmattan stod nu klar, dags att plantera en häck! Jag och Johanna tog en liten roadtrip (traditionsenligt) och hälsade på några forna Campus-stjärnor. Jag och två kollegor såg underbara Winnerbäck på Telenor Arena (mer sånt år 2014 tack!). Halloweenpartyt i Rödeby med Disney-temat var något särskilt. Och så fyllde jag såklart 27.
 
Och då vi framme i december, och dags för oss att fira vår andra jul i vårt lilla hus. Jag, Johanna och Malin tog en tripp upp till Stockholm. Trevligt, men nästa gång tar vi nog inte tåget. Julbordet tillsammans med Niklas jobb var något extra, speciellt Niklas framträdande. På julafton firade jag och Sambon 5 år tillsammans. Vi passade på att förlova oss. Nu eller aldrig liksom. Nu tjatar alla om bröllop. Det tog fem år för oss att förlova oss, det vill säga att kommer det att bli något bröllop så ligger det inte inom en överskådlig tid. Nyårsafton firade vi i Gredeby hos makarna Elmér.
 
Det var mitt år 2013. Jag är säkert glömt att skriva om en del, en del håller jag för mig själv. Ett fint år. Men har förhoppningar om att år 2014 kan bli ännu bättre. Jag menar vi ska ju lägga plattor, bygga en altan, bygga ett förråd.... möjligheterna är oändliga!
 
God fortsättning på er (och ett stort grattis om du verkligen har orkat att läsa ända ner hit)!
 
 
          

2012

År 2012 lider mot sitt slut och av traditionsenliga skäl är det ju nu dags för en liten årsresumé. År 2011 beskrev jag som ett lugnt och tryggt år och till viss del skulle jag nog vilja beskriva även 2012 som ett sådant år, eller i alla fall den första halvan.

 

Året började med skålande på Johanna och Daniels balkong i Kristianstad. Vinterns händelser beskrivs bättre i bilder än i ord. Lillebror Simon fyllde 15 och fick en moped (!!). Hade en trevlig April-helg i Malmö med 25-årsfirande av finaste Emelie. Våren inleddes med för-valborgsfirande hemma hos Linn och Marcus i Gredeby. Jag och Miriam laddade järnet inför vårruset i Växjö och jag lyckades bli genomförkyld lagom till dagen var kommen. Men ändå, vi sprang (jag som aldrig springer) och i mål kom två väldigt lyckliga tjejer (tillsammans med flera hundra andra lyckliga tjejer förståss). Sommaren kom och vi spenderade otaliga sommardagar på Aspan. Lill-kusinen Fille (som nog är längst av alla mina kusiner) tog studenten (!!). Midsommarafton spenderades i Tryneboda, en bit utanför Kristianstad, i goda vänner lag. En mysig (och regnig) dag med många skratt. Hasslöfestivalen kom till Hasslö och vi var ju bara tvungna att gå. Oturligt nog måste festivalen ha tågat in med årets regnigaste sommardag, men turligt nog hade vi nog den roligaste sommardagen på hela året. Underbart! Grillkvällarna avlöste varandra. Semestern kom och inga var lyckligare än vi. Vi tog vårt pick och pack och fick några fina dagar i huvudstaden. Tog vårt pick och pack ytterligare en gång och fick ett par otroligt fina dagar i Fasters fritidshus vid sjön Bolmen. Ovärderligt.

 

Augusti anlände och vi fick vara med om en väldigt trevlig kväll i Nättraby med 55-årsfirande (25+30). Jag och Johanna fick ett par semesterdagar själva och tog en liten minitripp genom Sverige med ett antal stopp hos före detta Växjöstjärnor. Fina dagar. Sommaren fick dock ett snörpligt slut. Världens finaste farfar gick bort och lämnade ett stort mörkt tomrum efter sig. Det går inte en enda dag utan att jag tänker på honom och det hela lämnade en mörk skugga över resten av året.

 

Livet rullar dock vidare vare sig man tror det eller ej. Den första september fick vi vara med på Linn och Marcus vackra bröllop på Aspö och innan dess fick jag vara med om en möhippa som jag sent kommer att glömma. Mamma fyllde halvvägs till 100 och efter otaliga diskussioner lyckades vi till slut boka in en resa till Grekland. Blev en vecka innehållande fina, soliga och välbehövliga dagar. Sist men inte minst gjorde jag och Niklas något livsavgörande – skrev under lite papper och vips hade vi blivit både husägare, öbor och vuxna(?). Hösten har sedan fortsatt i flyttens tecken och först för några veckor kom vi sedan äntligen på plats – i vårt alldeles egna hus. Nästan samtliga tidigare årsresuméer har innehållet ordet ”flytt”, men nu är det meningen att det ska vara slut på det. Nu ska vi bo här och inte flytta var och vartannat år och det känns faktiskt väldigt bra.

 

Nyårsafton ska firas hemma hos oss i goda vänners lag. Dessvärre har våra fina Kristianstads-vänner blivit sjuka och kan därför tyvärr inte komma. Vi hoppar fortfarande till då mobilen plingar i hopp om ett sms där de har ångrat sig och kommer ändå. Men, vi ska ha en trevlig kväll ändå – helt klart! Vi önskar ”krya på er” till Johanna och Daniel och Gott Nytt År till alla er andra (ja, till Johanna och Daniel också förståss)! Må 2013 bli ett riktigt bra år!

   

 

 

 


År 2011

Då var det dags för den årliga sammanfattningen av året som har gått. Tidigare år har förmodligen varit långt mer fartfyllda och omtumlande än just 2011. På det hela taget har år 2011 varit ett ganska lugnt, tryggt och stilla år. Väljer att låta nedanstående bilder mest tala för sig själv och endast kommentara vissa mer minnesvärda avtryck under år 2011 (det är ju ändå inga som orkar läsa långa års-summeringar).

Året började med att jag och Niklas tog vårt pick och pack, flyttade ut ifrån den lilla ettan till vår första gemensamma lägenhet. Dags att bli vuxna och sambos på riktigt. Känslan av att ha ett riktigt hem (inte ett veckohem och ett helghem) var obeskrivlig. Och tänk vad mycket plats det fanns i den nya lägenheten! Nu sitter vi här nästan ett år senare, med julgran och allt (och mycket välfyllda garderober), och trivs fortfarande väldigt bra. Vad det gäller jobbfronten så fick jag i somras min första tillsvidareanställning. Det känns fint. Tryggt. Härligt. Till följd av det hade jag i somras min första sommarsemester. Det tog ett tag innan jag vande mig vid tanken att vara ledig i flera veckor under årets finaste tid. Ledighet, vad är det?! Men det gick bra, eller mer än bra. Jag och sambon tog bland annat en tur till huvudstaden, samt en roadtrip längs västkusten. Det kan vara lyxigt att vara vuxen på riktigt!

I övrigt har året varit fyllt med otaliga grill- och fiskedagar på Almö och vid Emmahultasjön - de tillfällena tillhör definitivt några av år 2011:s höjdpunkter. Andra tillfällen som jag värderar högt är alla småutflykterna tillsammans med flickorna ifrån forna Växjö-tiden. Har ju blivit en hel del under året; Stockholm, Kristianstad, Halmstad, Blekinge, Stockholm igen.... Paris nästa anhalt kanske? Har också hunnit med en skidresa till Sälen tillsammans med familjen. Pappa fyllde ett halvt sekel, något som vi givetvis skulle fira. Själv har jag under året fyllt halvvägs till 50, vilket jag firade tillsammans med släkten. Åldersnojjan är ännu inte påtaglig. Jag trivs med att vara 25 år och kan nog tänka mig att vara det i ett par år till.

Det var nog det jag hade att säga i år. Champagnen ligger på kylning och nyårsblåsan är framtagen. Jag känner mig redo! Nyårsafton skall firas i Kristianstad tillsammans med Johanna, Daniel och Niklas. Det kan inte bli annat än bra.

Gott nytt år önskar jag eder alla!


















År 2010

Då börjar år 2010 lida mot sitt slut och det är dags för min årliga årsresumé (märk väl att jag absolut inte tvingar någon att läsa). Det har varit ett omtumlande år. Ett väldigt omtumlande år.

 

Vintern och våren 2010 kommer jag förevigt minnas som en stressig och väldigt intensiv period. Biblioteksdagarna blev bara längre och längre och antalet vetenskapliga artiklar som skulle läsas tycktes aldrig ta slut. Magisteruppsatsen var nästa projekt och jag, Johanna och Marcus spenderade otaliga timmar, dagar och kvällar för att försöka få ihop något vettigt. Svordomarna var många och antalet kaffekoppar kanske ännu fler. ”Tidigare forskning, tidigare forskning!”. När ska hon egentligen ge sig, räcker det inte snart? I övrigt bestod vinter/våren av småprojekt som förgyllde tillvaron. Vem minns exempelvis inte ”fem över sex hos mig” med ett leende på läpparna?


Våren nalkades mer och mer. Snön som aldrig tycktes försvinna började ändå ge sig och töa bort. Flickorna fniss begav sig till Malmö för att ta studieledig helg, innehållande shopping, god mat, drinkar och en hel massa fnissande. Sista allkårsfestivalen tog fart, sista kvällen med gröna overaller. Det var någonstans där, i geggan på festivalområdet, som jag kände den där riktiga känslan av att jag nu hade gjort mitt. Studentlivet kunde avslutas och det med flaggan i topp. Minnet av examensdagen med examensbanketten ligger mig varmt om hjärtat. Jag minns att jag den kvällen, på Sivans dansgolv, ville att tiden skulle frysas. Jag hade så gärna velat spara just den stunden och ha möjlighet att gå tillbaka emellanåt bara för att känna just den där fullkomliga lyckan. Kvällen avslutades i lite tårar och ”jag kommer att sakna er något enormt!”.


Sommaren kom och mitt liv som icke-student skulle ta vid. Vad skulle det egentligen bli av mig? Jag och Kombon tog vårt pick och pack och flyttade ifrån vår gemensamma lägenhet i Växjö. Började ett sommarvikariat på Tarketts ekonomiavdelning och där blev jag kvar sommaren ut. Hade jag inte bott i en resväska tidigare så gjorde jag definitivt det nu. I princip spenderade jag varannan natt i Ronneby och varannan natt i Nättraby. Mina tillhörigheter spreds ut och jag kände mig.. hemlös! I övrigt var det en mycket varm och fin sommar. Minns starkt sommarkvällarna på Café Grevens uteservering, ”nakenbadet”, de otaliga kvällsdoppen i havet, cykelturerna , Stockholms- och Halmstadsvisiten och känslan av att få uppleva en ”riktig” sommar efter ett par somrar i Småland.

 

Mitt vikariat på Tarkett tog slut. Jag tog mitt pick och pack och flyttade hem till Niklas i Nättraby. En bit in i augusti fick jag en ny visstidsanställning och denna gång på BTH:s ekonomiavdelning i Karlskrona, en visstidsanställning som skulle gå ut vid årsskiftet. Glad i hågen tackade jag ja och flyttade in i mitt kontor i den helt nytillbyggda delen av BTH. Köpte min första bil och känslan av frihet, att kunna ta mig vart jag vill när jag vill, var enorm. Rastlösheten kröp sig på framåt hösten – jag menar vad gör egentligen alla efter klockan 17 när arbetsdagen är slut? Den lugna tillvaron i Karlskrona kändes främmande jämfört med den tidsbrist som jag känt av under hela våren i Växjö. Hoppade på en distanskurs och började plugga på halvfart parallellt med jobbet. Införskaffade även ett gymkort för att fördriva tiden ytterligare. Hur jag tänkte? Så här i efterhand vet jag faktiskt inte. Hösten flöt förbi med ytterligare ett väldigt trevligt Malmöbesök tillsammans med Flickorna Fniss och även diverse fester i karlskronaområdet. I december mottog jag, Johanna och Marcus varsitt stipendium på Linnéuniversitetet för bästa magisteruppsats, något som kändes som lite av en seger. Efter alla motgångar vi hade under våren, kändes det otroligt skönt att få bekräftat att vi ändå presterat något bra. Julen 2010 firades i släkt och vänners tecken.

 

Ja, år 2010 har sannerligen varit ett omtumlande år. Livsavgörande steg har tagits och man skulle faktiskt kunna säga att jag nått ett nytt skede i livet. Kanske kan man till och med säga att jag blivit lite vuxnare, om inte mentalt och inte så mycket åldersmässigt, så i alla fall erfarenhetsmässigt. Jobbet på BTH har blivit förlängt till december 2011, vilket känns otroligt skönt och som en enorm trygghet. Efter två år tillsammans skall jag och Niklas flytta in i en ny lägenhet i januari, vår första riktigt gemensamma lägenhet, något som är väldigt efterlängtat. Lite av ett nytt kapitel skall ta fart, jag ska bli sambo och vuxen på riktigt. Hur det sista ska gå till vet jag dock inte riktigt, men det ska nog gå bra. Nyårsafton skall firas i goda vänners lag här i Nättraby och jag tror att det kommer att bli en mycket trevlig kväll som kommer att spegla år 2011 perfekt.

 

Tack alla ni som förgyllt mitt 2010. Tillsammans med er kan år 2011 inte bli annat än bra!

 

 


2009.

Nyårsafton är här, sista dagen på år 2009 och sista dagen på detta decennium. 2009 har verkligen varit ett händelserikt år (för att inte tala om vad decennium 00 har varit).

 

År 2009 började vid fisktorget i Karlskrona där jag vid tolvslaget skålade med champagne i goda vänners sällskap. I januari tog jag mitt pick och pack och flyttade ifrån min lilla studentlägenhet på Campus i Växjö. Istället intog jag tillsammans med min nära vän Johanna en lägenhet utanför Campus på hela 80 kvadrat. Vintern och våren kantades i övrigt av plugg, fester, jobb på Ikano och en väldig massa pendlande till Karlskrona (närmare bestämt Nättraby). I juni kom stunden då jag, Johanna och Markus mycket stolta kunde lämna in vårt kandidatarbete och examensbanketten var ett faktum. Vi sa ”adjö” till vissa ”på återseende” till andra och sedan var sommarlovet här!

 

Sommaren spenderades med ett evighet pendlande mellan Växjö och Karlskrona. Sade upp mig från tjänsten på Ikano Bank och sommaren spenderades sedan arbetande på Växjö Kommuns ekonomiavdelning. Midsommarafton spenderades hos Alle i Sjuhalla, en midsommarafton jag sent kommer att glömma (dessvärre mer på grund av negativa minnen). Andra lediga sommardagar spenderades med att sola, bada, en campingsemester med Johanna och Malin, en Stockholmstur med Mamma och lillebror Simon och ytterligare en Stockholmstur med Niklas. När jobbperioden var avslutad och strax innan skolan satte fart igen blev det en semestervecka i Spanien med Johanna. Nog var det en bra sommar alltid!

 

Hösten tog fart och skolan lika så. Inget var sig egentligen likt; från att i ettan varit en hel rad i föreläsningssalen återstod egentligen bara fyra tappra studenter från vårt ”gäng”. En juridikkurs avslutades och sedan började pluggandets tunga börda på riktigt. Vi praktiskt taget bosatte oss i bibblan - aldrig har jag pluggat så mycket och ändå har jag aldrig känt att jag har kunnat så lite.  Ännu jobbigare blev det när kombon Johanna blev mycket sjuk och åkte in för operation under min födelsedag! Trots alla motgångar och trots att jag flera gånger om ifrågasatte mitt val av kurser klarade vi Controller-kursen och kalkylering är nu ett minne blott! Nu var det dock inte bara tråkigheter som kantade vår höst 2009; Ullaredsresan med tjejerna, Winnerbäckskonserten med de bästa och julmyset hos Ellen och Lina är ljuspunkter som lämnar ett leende på läpparna.

 

Sammantaget har år 2009 varit ett härligt år med kärlek och vänner, där skratt varit en given faktor. Visst har det funnits tråkigheter också, missförstånd som lett till oanade konsekvenser och bråk, men det där lägger vi bakom oss nu. Istället blickar vi fram emot 2010. År 2010 kommer att bli väldigt händelserikt för min del – studentlivet skall avslutas för gott (förhoppningsvis), jobbsökningar kommer att stå i fokus och jag skall finna en lämplig plats i Sverige att bosätta mig på. Oron inför det kommande året är stor, men förhoppningarna är ännu större. Låt oss göra år 2010 till det bästa året någonsin!

 

Nyårsafton skall spenderas hos Linn i Nättraby. Jag är taggad och tror att nyårsafton 2009 kan bli mycket mycket bra!

 

Gott Nytt År!

 


2009.

Efter att ha läst igenom förra inlägget insåg jag att det kanske vore på sin plats med en resumé av året. Då en bild sägs säga mer än tusen ord, har ni nu flera miljoner ord framför er om mitt år 2009.






















År 2008

År 2008 börjar lida mot sitt slut och det är dags för en årlig sammanfattning, ni vet en sådan som ingen orkar läsa men som ändå skall skrivas. Har faktiskt haft svårt i år att få ihop vad som egentligen har hänt under året. Men efter att ha tänkt ett tag fick jag tag i en lös tråd långt där inne bland minnena och har nog sedan kunnat spinna ihop ett ganska bra nät över vad som egentligen har hänt.


År 2008 inleddes utanför Grace i Växjö där Johanna, Malin, Emelie, Anton och jag försökte med det omöjliga, det vill säga se fyrverkerierna bakom hustaken. År 2008 har sedan varit ett år som kantats av skratt, förtvivlan, glädje, frustration, fester, stress, kärlek, bråk, sjukdomar, jobb och ett ständigt pendlande. Med andra ord har året varit väldigt omtumlande och det mesta tycks ha skett.


Skidresan 2008 spenderades i Lindvallen med det vanliga gänget, det vill säga Johanna, Malin, Lina, Emelie och jag. Blev en fartfylld vecka. Johanna hatar nog mig än idag för att jag drog upp henne i en svart backe, men vi överlevde ju faktiskt - eller hur?! Snögubbeborg var årets bästa backe där vi åkte off-pist (en lightversion av det i alla fall) bland talande snögubbar, jätte-svampar och dylikt. Många skratt och vurpor blev det men kul hade vi! After-ski blev det givetvis också och Malins vän Elin visade oss hur en utekväll i Sälen kan se ut.


Februari flög förbi. Alla hjärtans dag spenderades med ett antal vänner (inget töntigt kärlekstrams här inte), vi bakade kärleksmums och hade allmänt trevligt. Malin sa även något under denna månad som för evigt kommer att förknippas med denna dam "Jag kan inte baka men jag är en jävel på att svälja!". Haha!


I mars började sjukdomarna ta fart för min del. Blev dålig och fick åka in till jourmottagningen. Svimmade mitt framför doktorn (lagom pinsamt). Mars kantades också av en hel del födelsedagar. Farmor fyllde 75 år vilket firades med en överraskningsfest i Halmstad. Halmstadsgänget, familjen och Anton var samlade och farmors kommentar var givetvis "Nämen...?". Även Malin, Martin och Lina firades under denna månad med dunder och brak. Malin och Johanna följde även med mig ner mot Blekinge en dag då det blev fest hos Josse i Nättraby. Blev en riktig rolig kväll där Malin och Anton sjöng förstklassig skönsång (hrm), tusentals kort togs (såklart) och Malin träffade sin älskling Anton. Med andra ord bestod mars-månad mest av fest, fest, fest. Jiihaa!


April och våren kom. Dags för det vi alla längtat efter - studio 54! Och vilket Studio 54 det blev - ojojoj! (mer behöver vi kanske inte berätta här).


I maj kom försommarvärmen. Vi spenderade många pluggtimmar på en filt ute i solen och nog var vi riktigt bruna långt innan den riktiga sommaren börjat (tur var väl det eftersom någon sol inte lyckades tränga in i de kontorslokaler där vi sedan spenderade resten av sommaren). Allkåren 2008 blev en succé. Förfest på en filt i solen, iklädda våra overaller - kan det bli bättre?


Juni, juli och augusti bestod främst av tre saker - jobb, jobb och jobb på Ikanobanken. I alla fall var det så det kändes. Trots det eviga pendlandet till Älmhult och trots de ibland otroligt sura kunderna trivdes jag väldigt bra och hade väldigt kul med gänget där. Men sommaren bestod till viss del också av annat än jobb. Midsommarafton flög förbi och den spenderades på hemmaplan samt i Bökenäs tillsammans med lite släkt och vänner. Anton flyttade till Lund och till självaste Jakriborg som jag fullständigt kärade ner mig i. Det blev en tur till Göteborg med Anton för att hälsa på Simon, en återträff med gymnasieklassen (där endast ett fåtal personer dök upp) hos Lova utanför Nättraby, en Köpenhamnsresa med Anton och lillebror Simon samt en Stockholmsresa med Johanna och Josse. Det senare kommer jag sent att glömma (trots alkoholens påverkan). Lars Winnerbäck konserten på Stumholmen i Karlskrona var en annan ljuspunkt. Underbart väder, uppsträckta händer och ett jubel som aldrig tycktes kunna tystna - ja sommarkänslan var verkligen på topp just då! Sailet blev också en mycket trevlig tillställning då folket från Växjö beslöt sig för att besöka Karlskrona kvällen till ära.


Höstterminen började sedan närma sig och dags att ta tag i sina studier igen. Innan dess var det dock dags för den årliga Campusfestivalen. Amelie kom på besök och det blev dansande och hoppande på en geggig gräsplätt i våra otroligt snygga overaller med tillhörande gummistövlar. September kom. Åter dags för plugg, plugg, plugg. Fanns dock en väldig skillnad nu från vårterminen - antalet personer i klassen hade minskat drastiskt då alla nu gjort olika fördjupningsval. Vår rad i föreläsningssalen fanns inte längre vilket många gånger under hösten har känts lite ensamt. Under september slog vi till med kräftskiva (något försenad). Det blev kräftor, kräfthattar, snapsar och snapsvisor i en salig röra.


Oktober flöt förbi, ganska likt september. Min förvirring (något starkare än vanligt) uppkom, förmodligen i samband med någon slags höstdepp. Helt plötsligt skulle allt som var gammalt och osäkert i mitt liv ut för att ge plats för det nya. Skulle få mitt liv att gå ihop det vill säga hinna med att både plugga, umgås och festa med folket på Campus, träffa familjen och vännerna i Ronneby/Karlskrona, jobba i Älmhult samt träffa Anton i Lund. Svårt att dela på sig. Penicillinkurerna fortsatte att hagla..


I november fyllde jag 22 år - något som jag uppenbarligen gjorde med dunder och brak. Blev ordentligt firad av stjärnorna och fick en väldigt fin spionutstyrsel i födelsedagspresent. November flöt även den förbi och pluggdagarna avlöste varandra. December kom och och julstjärnorna åkte fram i den lilla studentlägenheten i Växjö. Fick ett besked som skapade överraskande stor glädje och lättnad för mig själv. Ett farväl gjordes, eller snarare mer ett avslut än ett farväl. Var ett tungt beslut men förmodligen ändå rätt. Förhoppningsvis kan vänskapen bevaras. Julafton firades här i Ronneby tillsammans med familjen och farmor och farfar.


Det var en sammanfattning av det gångna året i stora drag. Har trots allt hunnit med en hel del. Det vi nu har att blicka fram emot att år 2009 som förhoppningsvis skall bli minst lika bra som år 2008 (gärna lite mindre sjukdomar). Nyårsafton skall firas med lite folk i Karlskrona. Blir förhoppningsvis en rolig kväll och en bra början på det nya året. I övrigt är det mest flytt i huvudet just nu. Ut från den gamla lägenheten och in i den nya - det är vad jag kallar för en nystart! Är även mycket annat nytt på G, så pass nytt att jag varken vet ut eller in. Men det ger sig, allt ordnar sig till det bästa!


Till alla er som orkat läsa ända ner hit (jag är uppriktigt sagt imponerad) önskar jag Gott Nytt År och må år 2009 bli till det bästa någonsin!


År 2007

Ännu ett år har snart nått sitt slut. I övermorgon bär det av mot Ronneby för jullov. Ska bli helt underbart att få känna på den "riktiga" julen där allting är som det alltid har varit. Innan jag beger mig bort från Växjö vill jag dock göra en resumé över året som har gått. Är mycket som har hänt så jag kommer därför bara ta upp de allra bästa ljuspunkterna. OBS! Förbered Er för ett mycket långt inlägg.. Mycket möjligt att Du nämns i texten men i annat fall lär du inte hitta något intressant (en liten varning utfärdas alltså för att inte tråka ut alltför många - har varit ett händelserikt år!).


Nyårsdagen - Får väl börja med nyårsdagen, eller nyårsafton efter tolvslaget. Ett nytt år hade tagit sin början och jag, Johanna, Malin och Emelie befann oss på torget i Älmhult (i den så kallade byn). Där hade vi stora problem med att öppna upp våra champagneflaskor samtidigt som vi tillsammans stod och tittade på det vackra ljusspelet på himmelen. Sakta men säkert vinglade vi sedan hem till Malin där vi hällde i oss mängder av vatten, allt för att minska morgondagens huvudvärk (kan väl tillägga att det inte funkade så bra, hehe).


Skidresan 2007 - absolut en ljuspunkt! Jag och fyra stjärnor tog Malins pappas bil och begav oss upp till Stöten. Där väntade en vecka innehållande skidåkning, after-ski, varm oboy, skratt, snöänglar, glidningar i snön på magen m.m. Vi spelade även in en film vid namn "Sanningen om de fem ekonomerna", en film som på grund av vissa starka scener är starkt hemlighetsstämplad. Hehe. En resa värd att minnas och hoppas att årets skidresa ska bli minst lika bra!


Studio 54 år 2007 - Ojojoj.. vad ska man egentligen säga om denna kväll? Kommer definitivt aldrig att glömma den. Hemska kläder, spacklade ansikten och våfflat hår. Och bilder, ajajaj vilka bilder. Och nog dansade vissa av oss i buren också. Huu.. Kul hade jag i alla fall definitivt!


Johanna på besök i Karlskrona - Vår utgång i Karlskrona under våren kommer jag sent att glömma.. Vad som hände då får vara något mellan mig och de som råkade vara där! Haha!


Grisfesten - En helt underbar tillställning där vi i våra overaller rullade runt i sågspån samt klättrade i diverse uppblåsbara klätterställningar (i ösregnet!). Innan vi ens tog oss in på festivalområdet bestämde vi oss av någon konstig anledning att göra kullerbyttor i alla dess former. Hehe!


Farväl av Ida - Tenta i finansiering och sedan avslutningsmiddag på stan innan det var dags för sommarlov. Tog farväl av vår kära Ida som lämnade oss för Sölvesborg och plugg i Kristianstad. Saknad! Blev även fest på kvällen med förfest på slottsängen. Nice!


Sommardagen på Aspan - EN ENDA riktig sommardag fick jag uppleva under Sommaren 2007 och det var på Aspan tillsammans med familjen samt familjen Tersmark. Först en heldag på klipporna vid havet, grilla på altanen vid sommarstugan och sedan sitta på bryggan vid vattnet och njuta av den vackra solnedgången. Finare sommardag kan man inte uppleva!


Midsommarafton - Icke att förglömmas! Firades på Senoren tillsammans med trevliga människor. Regnet öste ner dagen lång men blev en bra dag ändå. Avslutades med en väldig promenad i högt och blött gräs för att till slut slå oss ner runt en eld nere vid havet - frusna och blöta (och vissa väldigt hungriga!) försökte vi värmas upp av den sprakande elden.


Kaoset - Miste en mycket nära vän under sommaren. Mitt sätt att lita på människor fick en rejäl törn och kanske var det behövligt? För nog lärde jag mig en läxa alltid..


Sailet 2007 - Fantastisk kväll, förfest för två men oj så kul vi hade! Alkoholen flödade och sommarkvällen var underbar!


Sunny Beach 2007 - Jag, Johanna och Malin tog flyget söderut mot Bulgarien. Blev en vecka med sol, bad, fest, kortspel och en jävla massa skratt. Jag och Malin gick tätt tillsammans då män med ormar sprang runt på stan och försökte tvinga på turisterna att bli fotograferade med dem. "MAMMA!" skrek jag vid ett antal tillfällen. Johanna kom dock alltid till vår undsättning. Hehe! Maten var väl inte världens bästa kanske och människorna var väl inte världens trevligaste men vad gör det när man har världens bästa till resesällskap?! Hem kom vi i alla fall sedan; solbrända, glada och vissa med en enormt stor telefonräkning.


Campusfestivalen - Läsåret 2 tog sin början på ett festivalområde där vi i våra vackra overaller lyssnade till tonerna av Melody Club. Oförglömlig afton där Johanna presenterade sig som "Hej jag heter Johanna och jag är inte från Ronneby men det går kanske bra ändå?!". Haha.


Camilla 21 år - Trevlig fest här hos mig i Växjö med mina favoriter (några saknades dock!).


Julfesten 2007 - Ja hur denna blir återstår att se.. Kan dock inte tänka mig att den blir annat än bra då man får umgås med er!


Finns så mycket mer att berätta om men jag antar att jag tappat flertalet av mina läsare redan någonstans i början av denna hemskt långa text. Kan väl sammanfatta det hela med att mycket gott har kommit från detta år (har inte ens nämnt hälften här!) men en liten del tråkigheter också. Vill i alla fall rikta ett stort tack till alla Er som gjort mitt år till ett väldigt fint och minnesvärt år - Ni är guld värda!






Året som gått..

År 2006 börjar lida mot sitt slut och dags för en resumé av året som varit. 2005 var ett fartfyllt år med studenten, körkortstagande m.m. Ett sådant år som sätter tydliga spår och som innehåller sådana minnen som man sedan bär med sig resten av livet. År 2006 har dock varit minst lika händelsefullt och absolut lika minnesvärt som år 2005!

Ett tjockt vintertäcke låg över landet vid årets början, ett vintertäcke som skulle ligga kvar ända fram till vårkanten. Jag jobbade sedan tidigare på Mathuset lite då och då och så fortsatte det hela vintern och våren. I början av året intog också Jessie och Lovisa Ronneby och tillsammans for vi till lilla Lyckeby för att Jessie skulle få träffa sin far som hon inte träffat på flera år. Minnet av hur Jessie omfamnade sin pappa på parkeringen vid Mic och Mac är fortfarande mycket tydligt och både jag och Lovisa, som stod lite på avstånd, blev lite tårögda. Denna händelse medförde att Jessie, som annars bodde i Växjö, plötsligt började spendera en hel del av sin lediga tid i Blekinge. Blev således ett antal fester i Lyckeby under både vintern och våren.

I slutet av april slog Mathuset igen sina dörrar för sista gången och där den lilla delikatessbutiken tidigare stod finns numera en tom lokal. Mamma var nedstämd under en tid, stundtals väldigt nedstämd. Hela vintern och våren i övrigt kantades av jobb, fester, ett starkt sms-beroende och känslomässiga stunder.

Under sommaren började jag jobba på Maxi, jag som definitivt inte skulle jobba i en mataffär hade plötsligt lyckats avverka 4 matbutiker och detta vid min ringa ålder på 19 år. Haha! Sommaren flöt på och festerna blev fler under sommarmånaderna. Många fester i Lyckeby och utgångar i Karlskrona blev det. Blev många skratt men även en del tårar. Midsommarafton passerade förbi som för övrigt firades med Brattan, Lovisa och Jessie i Kristianopel av alla ställen i världen. Tosia, Östersjö och Sailet passerade också förbi och hela sommaren gick väldigt fort. Jobbade en hel del men samtidigt lyckades jag faktiskt lyckades förena det ganska så bra med mycket som hörde sommaren till och får nog säga att sommaren 2006 var en av de bästa på mycket länge! Promenixerna med Miriam blev under sommaren många, långa, givande och fulla av skratt och konstiga samtalsämnen. Spenderade mycket tid med Lovisa och Jessie. Antar att vi på många sätt och vis är väldigt olika men förbannat kul har vi haft ändå. Ett par utgångar med Josse blev det också! Den gamla trogna vännen Brattan såg jag tyvärr inte så mycket av under sommaren. Blev en hel del bad och sol, dock aldrig i Karlskrona trots att jag och Jessie under hela vintern pratade om hur vi skulle ligga på stranden i Karlskrona hela sommaren.

Under sommaren fick vi i gamla SMSP3A även vår efterlängtade årsbok och minnena från Galären-tiden blev plötsligt många. Och slutet av sommaren avslutades även med en liten mini-återförening hemma hos mig.

Tiden gick och plötsligt var det dags att flytta hemifrån och börja på universitetet i Växjö. Söndagen den 27 augusti begav sig jag och mamma till min nya lya i Växjö och lämnade av banankartong efter banankartong. Sedan bar det av mot Ikea för att inhandla nya möbler. Klockan tio på kvällen begav sig mamma hem till Ronneby igen – ensam! Själv stod jag där i min lilla lägenhet med en massa kartonger och kände mig som en bortglömd och ensam kattunge ”Ska jag verkligen BO här alldeles själv, snälla ta mig härifrån!”. Dagen därpå var det dags för introduktionsmöte och kick-off. Det här var början på en nollningsvecka som jag sent kommer att glömma. Fest från morgon till kväll (eller egentligen från förmiddag till morgon) i en hel vecka. När helgen kom var jag helt slut! Overallsittning, Campusfestivalen, pubrundan, finsittning och gud vet allt. Men kul var det i alla fall, enormt roligt! Många nya härliga människor träffade jag på och minnen skapades under den här veckan som endast människorna där kan förstå sig på.

Den 4 september kom dock verkligheten ikapp en, allvaret skulle nu börja med föreläsningar, tentor och dylikt. Hela hösten flöt på med mycket plugg (innan tentorna åtminstone!), många fester (för många?) och nya människor (underbara sådana!). Kom fram till att jag trivdes väldigt bra i min lilla lya på 25 kvadrat på Campus i Växjö och att studentlivet överhuvudtaget är det bästa någonsin! Någon Växjöbo är jag dock fortfarande inte, kan inte mer om Växjö nu än vad jag kunde innan jag flyttade dit. Däremot är jag numera en sann Campusbo och det trivs jag bra med.

Den 9 november fyllde jag år, och det var inte vilken födelsedag som helst utan faktiskt min 20-årsdag! Plötsligt var man tillräckligt gammal för att gå in på systemet och även tillräckligt gammal för att betala tandläkarräkningar förståss. Julen 2006 firades hemma i Ronneby tillsammans med familjen och farmor och farfar.

Lärdomar från året som gått: Det blir sällan som man tänkt sig men många gånger kan det bli bra ändå, ibland till och med riktigt bra! Man har fler fördomar än man tror, men när man lärt sig att bortse från dessa och att inte lyssna på andras skitsnack lär man sig att det finns människor som är underbarare än vad man någonsin trodde var möjligt. Betyg, prestationer m.m. är i det stora hela inget viktigt alls, livet har så mycket mer att ge. Hemligheten med livet är att se till att man mår bra och att man då gör saker som man själv mår bra av. Även om det är svårt gäller det ibland att bortse ifrån andras krav och åsikter och bara vända sig mot sig själv. Om bara du mår bra kan du även se till att andra mår bra vilket i sin tur gör att du mår ännu bättre o.s.v. (Alla ekonomer som läser detta; multiplikatoreffekt!) Haha! Det gäller även att vara nöjd med det man har – hemligheten bakom sann lycka! Ingeting är bestående, känslor ändras, människor förändras, vänner försvinner, nya vänner tillkommer. Ingenting kan någonsin bli som förr och det som är just nu kommer aldrig att komma igen!

Så hur kommer då nyårsafton att firas? Den kommer att firas i Älmhult med Malin, Johanna och Emelie, nyfunna vänner under 2006, från Campus. Och jag kan redan nu säga att nyårsafton kommer att bli toppen. Skratten kommer att bli många som de alltid blir när vi umgås! J År 2007 överhuvudtaget kommer att bli ett toppenår och jag ska ha minst lika roligt som jag har haft under 2006. Skidresan 2007 ska bli den bästa någonsin! Den tid som är just nu existerar bara just nu och kommer inte att komma igen. Det gäller att njuta av varje sekund och få ut det mesta möjliga. Allt blir vad man gör det till och jag ska se till att året 2007 blir till det bästa möjliga! ”Jag vill känna att jag levt mitt liv!”

Jag önskar er alla ett gott slut och ett gott nytt år! Ta hand om er och varandra och låt år 2007 bli till det bästa någonsin!