Barndopshysteri
Det närmar sig barndop. Ja vi har tänkt oss ett traditonellt dop i kyrkan. Fast särskilt traditionella är väl egentligen inte dopen numera. Att bjuda in vänner på dop anses lite som en självklarhet, och har man då en ganska stor släkt på det (som givetvis också är bjudna) så är det inte någon liten mysig liten ceremoni tillsammans med de närmaste längre - nej istället skulle man nog kunna likna med en alkoholfri fest.
Jag hade det hela klart för mig från början; vi kör det enkelt - vi beställer smörgåstårta och vanlig tårta så slipper vi fixa med mat själva. Perfekt! Men sen är det ju så att jag är hemma numera om dagarna. Och när man sitter och ammar en sovande bebis så är mobilsurfande vanligt förekommande. Barndop. Dopfika. Dopdekorationer. Har ni googlat på det någon gång? Eller kanske tittat på detta på instagram? Man förundras. Inspireras. Får ideér. För ärligt talat, vi gillar ju inte ens smörgåstårta - ska vi inte göra något annat istället? Och skulle inte jag kunna baka tårta själv, jag är ju ändå hemma om dagarna. Och vips så ska vi nu göra allt själva. Nämnde jag att jag aldrig någonsin har bakat en tårta? Men hallå, det finns ju youtube - hur svårt kan det vara?! Och dekorationer. Man kan ju pyssla hur mycket som helst. Nämnde jag att jag avskyr att pyssla? Men vaddå, jag är ju ändå hemma numera. För det här med att ha en liten bebis hemma tar ju ingen tid alls. Verkligen inte.
Så var det det här med att vara vaken om natten. Jag trodde att det skulle bero på en skrikande bebis och inte på att man har miljoner tankar i huvudet på allt som ska fixas till dopet. Pratade med prästen igår och vi ska återkomma med psalmer och eventuella dikter. Ja just det - vi ska ju faktiskt vara i kyrkan också innan allt det här stöket med mat och allt börjar. Det har vi inte ens börjat fundera på ännu.
Det var först efter en promenix med en vän, som också är mitt uppe i dopplanering och som var lika uppskruvad över detta som jag, som jag inser hur skevt detta är. Och nej, det var inte så att vi stressade upp varandra utan snarare det motsatta. Gjort är gjort - men nu ska jag sluta att googla. Det får bli som det blir. Förmodligen blir det på vårt sätt - lite stök och lite kaos, men i rätt sällskap bra ändå. Dopklänningen är i alla fall vald. Från att inte ha någon dopklänning till att ha två att välja mellan. Dopklänningen har Niklas farmor stickat och den har använts av hennes andra barnbarnsbarn - klart att vi ska ha den!
