CAMILLA

Under gårdagskvällen ringde en viss individ och frågade om vi ville följa med till Glassiären. Inte visste jag att en glass på stan inkluderade en raggarunda med en gammal jänkare. Hela bilturen kändes som en karuselltur. Det är något kittlande med att inte behöva ha bilbälten på sig, samtidigt som insidan av bilen som ut som farfarsbilarna på Liseberg. Men handen på hjärtat - det här med att åka genom stan med nedvevade rutor och hög raggarmusik som dunkar så att folk vänder sig om, det är inte riktigt min grej. Jag får en stark känsla av att jag skäms och helst vill göra mig osynlig. Jag tror att jag får hålla mig till min lilla blåa smurfbil som tyst och lugnt rullar på gatorna.