Lit De Parade
Denna artist har för mig alltid symboliserat "gubb-musik". Mycket på grund av att det är en av pappas absoluta favoritartister. Denna låt har dock estat sig fast i mina tankar.
Du var alltid fullast på krogarna.
Du skolka från livet natt efter natt.
Du vakna upp och längta ut till skogarna.
Och ditt drömda hus där och din abessinierkatt.
Med pengar på fickan var du oslagbar.
Du dansa tills du föll omkull,
tills inget fanns kvar.
Du var alltid fullast på krogarna
och aldrig så ensam som när morgonen kom.
Du sjöng om passioner och lömska demoner.
Vem ville du skrämma natt efter natt?
Du gick till din älskling med blå anemoner.
Du visste aldrig hur du skulle ta hennes skatt.
För dig fanns aldrig nåt mellanting.
Dina läppar lika spända som din vigselring.
Du levde av dikt och dog av demoner
och dränkte din oro i drömmar och rom.
Med en flicka i knät och ett glas i din hand,
bland skvaller och sånger och kyssar och smek
var det värme och glädje i ditt längtande land.
Ditt handslag var fast.
Din blick vilsen och blek.
Stan är så vacker men också tyst och fjär.
Du lärde dig nog aldrig att leva här.
Med en flicka i knät och ett glas i din hand
slapp du se när din svartklädde tjänare kom.
Vanilj och kanel och en rosenkrans
ska du ha när du nu sagt farväl och adjö.
Du begärde allt.
Du brann hett och fort.
Jag hoppas din ande hittar till Paradisets ö.
Det finns ingen sorg eller smärta kvar.
Bara en tanke då och då på flydda dar.
Vanilj och kanel och en nyponroskrans
och rymden som fylls av kvinnornas sång.
Du skolka från livet natt efter natt.
Du vakna upp och längta ut till skogarna.
Och ditt drömda hus där och din abessinierkatt.
Med pengar på fickan var du oslagbar.
Du dansa tills du föll omkull,
tills inget fanns kvar.
Du var alltid fullast på krogarna
och aldrig så ensam som när morgonen kom.
Du sjöng om passioner och lömska demoner.
Vem ville du skrämma natt efter natt?
Du gick till din älskling med blå anemoner.
Du visste aldrig hur du skulle ta hennes skatt.
För dig fanns aldrig nåt mellanting.
Dina läppar lika spända som din vigselring.
Du levde av dikt och dog av demoner
och dränkte din oro i drömmar och rom.
Med en flicka i knät och ett glas i din hand,
bland skvaller och sånger och kyssar och smek
var det värme och glädje i ditt längtande land.
Ditt handslag var fast.
Din blick vilsen och blek.
Stan är så vacker men också tyst och fjär.
Du lärde dig nog aldrig att leva här.
Med en flicka i knät och ett glas i din hand
slapp du se när din svartklädde tjänare kom.
Vanilj och kanel och en rosenkrans
ska du ha när du nu sagt farväl och adjö.
Du begärde allt.
Du brann hett och fort.
Jag hoppas din ande hittar till Paradisets ö.
Det finns ingen sorg eller smärta kvar.
Bara en tanke då och då på flydda dar.
Vanilj och kanel och en nyponroskrans
och rymden som fylls av kvinnornas sång.
Kommentarer
Trackback