CAMILLA

Nu ikväll har jag nästan räddat livet på Johanna. Jag räddade henne från en stor, helt enorm, äckligt ful, monsterliknande PADDA! Tänk att ha en vän som mig! En som helt orädd (hrm) sträcker ut en hand och hjälper till när nöden är som störst. Sen att Johanna fick lite ont i armen och förmodligen blåmärken på köpet tycker jag är en småsak. Märkligt värre är dock att Johanna inte visade ett spår av tacksamhet.. ;)