Konstig

Du måste tyckt att jag var konstig, för nog var jag konstig alltid. När jag tänker tillbaka förstår jag verkligen inte hur jag tänkte. Egentligen borde jag inte tänka på det där överhuvudtaget, egentligen borde allt det där bara vara glömt. Kan tankar vara orättvisa, kan tankar såra? Borde istället uppskatta nuet antar jag.. 

But now I cry myself to sleep
Only you are what I need
We can make it if we try
I am nowhere without you
I don't know what I should do
Cause my tears will never dry
And I still wonder why



Morgonpromenix med Johanna innan sju-slaget i morse. Uppfriskande men är fortfarande grymt trött. Ska försöka sätta fart nu så jag kan bege mig mot bibblan och göra lite nytta (och tränga undan tankarna!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Vad hade du på hjärtat?

Trackback