Vardag i en bubbla
Fortsatt permission från neo, skönt på sätt och vis - att de fortsätter att ha koll på vår lilla skatt. Dagarna rullar på utan att vi får speciellt mycket gjort. Ska vi iväg någonstans så ska det helst ske mellan måltiderna, och helst efter medicinen är tagen. Magont och skrik? Jaha, där sprack det. Vi tar det imorgon istället.
Inte klokt egentligen - lilltjejen kan varken gå eller krypa ännu men oj vad hon stökar ner. Hennes saker är precis överallt och jag som egentligen är snudd på pedantisk låter det vara. På något vis tycker jag ändå att det är lite fint, att hon tar så stor plats. Vi myser mycket. Övar på att gå på barnvagnspromenader. Övar på att åka bil. Trugar i henne mat. Kör en liten dans genom huset i försök att få magontet att släppa. Eller sitter jag och Niklas helt förtrollade och bara tittar på henne. För att vi kan. För att det bara för någon vecka sedan inte var en självklarhet.
