Tilde.

Ibland talar tystnaden för sig själv. I tisdags kväll kom äntligen vår lilla tjej. Vårt lilla hjärta. Vår lilla Tilde. 

Har varit omtumlande och känsloladdade dagar. Komplett lycka blandad med enorm oro. Ett påslag hormoner på det, samt ett snitt som gör att kroppen är nedsatt - ja ett litet känslomässigt kaos. 

Vi befinner oss just nu i en bebisbubbla. Tänk att man kan bli så otroligt förälskad i en liten människa att man timvis bara kan sitta och beundra henne, vara helt fascinerad av varje min hon gör och att hon kan vara så... Perfekt! Men det finns en liten skillnad från vår bebisbubbla och den som många andra går in i - vår innehåller också en hel del slangar, sladdar, kurvor som piper, provtagning och koll på blodsocker. Vi ligger nämligen inne på neo fortfarande på grund av att världens finaste tjej har lågt blodsocker. Två steg fram, ett steg bak. Vi tar en dag i sänder med delmål - och idag har vi en bra dag. Ser fram emot dagen då vi inte har ett helt garnnystan i famnen utan bara vår lilla Skrutt. Den kommer nog snart. Hoppas vi. 


Kommentarer
Postat av: EmelieCharlott

Så söt hon är! Hoppas ni får komma hem snart! Vi vill gärna träffa er :)

Svar: Det hoppas vi också, men verkar dröja en vecka till... MEN - det viktigaste är att hon blir bra! Ni är så välkomna sen. :)
Camilla


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Vad hade du på hjärtat?

Trackback