CAMILLA

Någon vecka efter sommarsemestern upptäckte jag det här med olika former av podcast, något som jag har lyssnat på flitigt sedan dess. En tidig morgon i augusti, sittandes på bussen på väg till jobbet, skulle jag som vanligt sätta hörlurarna i öronen och lyssna ett tag. Jag hade nu börjat lyssna på Sommarpratarna, långt senare än alla andra men bättre sent än aldrig. Hade avverkat Jonas Gardell och Maja Ivarsson och nu var det dags för Kristian Gidlund. Jag hade ingen aning om vad jag väntade mig utan hade bara hört att det var ett av de bättre sommarpraten. Den morgonen, på bussen, trillade tårarna nerför kinderna. Kristian Gidlund. Hans ord berörde och jag bar med mig den sinnesstämningen flera dagar efter jag lyssnat på honom. Nu är han borta. All heder till honom. Vila i frid.