Tre stygn senare..
Ja jag lever. Detta trots att jag för ett par timmar sedan hade lust att utbrista 'snälla, bara kapa hela handen istället' på grund av den brinnande smärtan. Den doktor som i förra veckan framstod som en väldigt vänlig och försiktig man uppfattade jag nu istället som väldigt elak (även om han såklart var lika vänlig som sist) och jag kunde riktigt se hur djävulshornen stack fram i pannan. Nu är det dock mycket bättre, bara till att knapra piller hela dagen (samt att försöka skaka av mig obehagskänslorna sen i morse). Det är över och det är jag mycket glad för.
Kommentarer
Trackback