CAMILLA

Den senaste tiden har jag inte riktigt känt igen mig själv. Har varit som ett ilsket litet bi - redo att sticka till av minsta lilla orsak. Finns flera som har fått sig en och annan törn, ett sanningens ord och en ilsken blick. Så säger jag detta för att be om ursäkt? Egentligen inte. För om sanningen ska fram har jag menat varenda ord, bara det att jag vid ett annat tillfälle kanske valt att hålla tyst istället.

Promenixade hem från jobbet idag. Var skönt, har varit på tok för lat den senaste tiden och årets sommarjobb är verkligen inget motionspass (möjligtvis springandet mellan skrivbordet och kopiartorn). Skönt att gå av sig lite ilska, kanske avsaknandet av promenixer och träningspass som påverkat humöret.