Inflyttningsfest
Nedräkning..
Nedräkningen har börjat på allvar - på lördag smäller det!!
Utgång-mitt-i-veckan-kväll
I övrigt har jag och Johanna inlett "operation Spara". Vår inflyttningsfest blir dyr, på tok för dyr och de nyinkomna pengarna har verkligen strömmat ut. Framöver skall här bli ordning. Inget slösande utan endast det nödvändigaste skall inhandlas. Veckohandling och minimerande av Ica-köp finns med bland de nya förhållningsreglerna.
Snart skall jag bege mig iväg på föreläsning. Lite trött och inte alls sugen på att sitta där i tre hela timmar. Blir knappast mer inspirerad av att läsa kurslitteraturen när jag får sms om Egyptens hav och hotellets fyra pooler. Hm.
Plugg?
Jo jag vet, jag borde verkligen ta mig i kragen. Men en heldag med mina stjärnor känns så oändligt mycket mer lockande än en heldag på bibblan. Ni anar inte!
Väl talat.
Jag kan inte annat än överrensstämma med Johanna! Verkligheten tynger.
Djup.
Vi springer hela livet längs en löparbana, vi tror att det handlar om att komma först, om att vinna. Så småningom kommer vi dock inse att detta inte stämmer, det går inte att vara först, bäst och på topp jämt. Försöker du med det kommer det bara sluta med att du åker av banan, att du inte orkar springa loppet ut på grund av utmattning. Istället gäller det att försöka hålla samma takt som alla andra, försöka följa med klungan på löparbanan loppet ut, ända fram till målsnöret. Problemet är väl dock det att när vi väl nått fram till målsnöret, det som vi väntat och längtat efter så länge, finns det egentligen inget målsnöre där. Loppet fortsätter bara, om och om och om igen och det enda du kan göra är att försöka hålla samma takt som klungan så du inte åker ur banan och inte heller hamnar på efterkälke.
Så vad är det då som får oss att fortsätta springa? Varför inte bara ge upp, lägga oss mitt på banan och utropa "Jag ger upp!". Du vinner kanske aldrig någon guldmedalj för att ha sprungit ett löparlopp i hela ditt liv, men genom att springa i en klunga kommer du kanske att träffa på människor som hjälper dig och får dig att springa och kämpa vidare, människor som blir till dina vänner. De är så mycket mer värda än en guldmedalj! Och även om målsnöret aldrig finns där så är det viktigt att du ändå fortsätter att tro på det, att du tror på en dag då allt kommer att bli bättre. På så sätt har du målet alltid inom räckhåll även om du aldrig riktigt når det, men det gör i alla fall att hoppet lever vidare.. Så ska jag försöka att leva!
Åter till verkligheten..
I natt ska en viss filur bege sig väldigt långt iväg. Det slog mig plötsligt att tystnaden kan komma att bli jobbig. Men det ska väl gå. Tiden går ju fort när man har roligt och det är trots allt en hel del skoj som händer den här veckan!
Kraxande skönsång.
Min röst är inte hundra. (Kan man vara allergisk mot en annan person, så man får en allergichock i form av halsfel så fort man träffar denne? Det är i alla fall min teori i nuläget.) Är väldigt hes och då och då försvinner rösten helt och hållet. Inte bra. Sjunga går inte att göra överhuvudtaget. Tro mig, jag försökte igår. Lätt hänt att man börja tralla när man kör bil och Lars Winnerbäcks toner viner ut ur högtalarna. Helt plötsligt tror man att man faktiskt kan sjunga, tills man hör hur det som skulle föreställa skönsång mer låter som något slags krax. Får bli en tyst dag. Hjälp, hur ska detta lyckas?!
Vill även poängtera att vår beiga "Svensson-bil" går mycket bra att köra. Den är hel, det vill säga några märkliga bucklor uppkom inte under gårdagen. Det rullade på bra, trots det märkliga kraxet som uppstod inne i bilen.
Dagen efter.
Nähä. Nu ska jag ut och köra föräldrarnas nya bil. Spännande värre. Får se om den har några märkliga bucklor när jag kommit tillbaka.
- Jag ska ha en sån där kebabtallrik med bara pommes!
- En pommestallrik då alltså?
- Ja precis!
Vissa är lagom smarta.. Haha!
..
Nähä. Nu ska jag ta min packning och masa mig iväg till Tufvan för en fika/lunch med Johanna och Marcus. Efter det blir det kursstart och sedan bär det av...
Kursstart o sedan full fart mot helgen...
Den efterlängtade lediga dagen har passerat. Dock utan särskilt många inslag av ledighet. Dagen har spenderats i mitt rum tillsammans med ett antal penslar, ett antal målarburkar samt Johanna. Resultatet kanske inte blev strålande men det syns inte i det dunkel som just nu belägrar mitt rum.
Imorgon väntas ny start, ny kurs och nya möjligheter (eller nåt). Vi börjar med sovmorgon, en rejäl sådan dessutom - ända fram till 15.00. Det är vad jag kallar för en bra start! De nya kursböckerna ligger staplade bredvid mig. "Företagsekonomiska forskningsmetoder" och "Fallstudier: design och genomförande" är de böcker jag ska ha näsan i de nästkommande fem veckorna. Kan knappt vänta. Eller jo, det kan jag. Förhoppningvis till efter helgen, då jag imorgonkväll tänkt rymma till annan ort och stanna där för helgen för att hälsa på en viss filur. Ska även försöka hinna med en hemvisit i Ronneby (även om det bara bli över dagen), då jag inte varit hemma sedan nyårsafton.
Det var allt för mig. Nu ska jag sova. Vet egentligen inte hur bra det är att sova i ett nymålat rum. Att jag inte längre känner målarfärgsdoften är nog inget bra tecken vid närmare eftertanke. Hm.
Mottog ett Thailand-kort idag från min äldsta vän Brattan. Vill åter igen påpeka att jag absolut inte är avundsjuk på något vis. Nej, jag störttrivs här i Växjö. 14 grader kallt och isgata - kan det bli bättre?! Hrm.
Färdigmålat.
Underbart vitt.
Ikväll kommer en middagsgäst förbi i form av Martin. Lasagne skall tillagas. Mumma!
Lyx
Dagens seminarie är avklarat vilket också betyder att ännu en kurs är avklarad. Jippie! Blev inte totaldissade på seminariet även om det ställdes en del frågor som resulterades i en dödstystnad. Får se om det eventuellt blir någon komplettering - annars är vi nu redo att gå vidare till nästa kurs. Men först ska vi ta sportlov! Ett väldigt långt sportlov. Vi har hela eftermiddagen, morgondagen och torsdagförmiddag på oss. Det är lyx!
Fira med lite champagne och oxfilé ikväll kanske? Hade varit passande för lyckan är stor just nu..
Bara lite bitter.
Finns det något äckligt härligare?
Min far ser sur ut. Nog den äckligt härliga solen som sticker i ögonen.
Lillebror Simon
Lördagskväll.
Dagen skall spenderas med att vara bakis och vila samt finslipa det sista på slutcaset. På tisdag gäller det och efter det väntas efterlängtad ledighet!
Kärlek är för mesar...
Alla hjärtans dag-kvällen är här. Kvällen då alla par är äckligt gulliga, går ut på någon romantisk middag/bio. Jag och Johanna upprätthåller vår årliga tradition (de andra tycks ha svikit oss i år) med att vara anti (egentligen av den anledningen att vi inte har något val) och skall kvällen till ära inta enormt mycket alkohol och supa bort alla bekymmer kring vårt slutcase (samt att vi kanske känner oss lite bortglömda en dag som denna, men det håller vi tyst om!). Martin skall joina vår skara på två personer. Och Malin och Anton dyker nog upp efter den romantiska middagen (frågan är om de verkligen är välkomna på en anti-alla-hjärtans-dag-kväll efter att ha varit så där gulliga, men eftersom vi gillar dem så fick det gå för den här gången).
(ursäkta den lite onödigt stora mängden paranteser)
En helt vanlig kväll med "Skidgänget"
Enligt överrenskommelse med kombon behöver jag inte vara vaken så här dags idag (för en gångs skull!). Faktum är att jag har sovmorgon ända till 8,45 idag, det är lyx (även om det är lördag.)! Ändå gick jag upp vid åtta och för första gången på mycket länge känner jag mig ganska utvilad. Kan dock vara så att det endast är en falsk känsla och att tröttheten kommer att uppkomma senare under dagen (har en stark känsla av det). Dagen skall spenderas med att slutföra vårt slutcase. Ingen aning om hur lång tid det kommer att ta, men slutföras ska det! Lagom kul en dag som denna, en lördag som dessutom visar sig vara alla hjärtans dag.
Gårdagskvällen var nog bland det bästa på länge. Skidgänget anlände. Vi intog thaimat (i enorma mängder kändes det som) och vin, tittade på "Plötsligt i vinslöv", pratade enormt mycket tjejsnack blandat med fnitter och hysteriska skrattanfall. Mycket trevligt. Malin begick sig hemåt i hyffsad tid då hennes käraste kom och hämtade henne. Vi andra fick för oss att en kväll på Stallarna vore nog trevligt. Strunt samma att vi är klädda för en myskväll - här är det party som gäller! Vinglande (klädda i vandrarkängor, mössor, skidjacka och en av oss med ryggsäck på ryggen) begav vi oss mot Campus för att besöka en polislägenhet, då det ryktades att denne hade tv-spel som guitar hero. Perfekt förfest! På vägen gjordes hjärtan i snön (det närmade ju faktiskt sig alla hjärtans dag), traktorspår och snöänglar (vilket är lika med att vi blev dyblöta, men en kväll med skidgänget innebär givetvis att snöänglar skall göras!). Någon utgång blev det aldrig. Istället fastnade de fyra blöta tjejerna för en kväll med tv-spelet, något som vi normalt icke-spelande människor insåg var väldigt roligt. Johanna var kung på guitar hero (hon hade ju övat sedan innan). Jag var klart sämst (hade aldrig rört något sådant innan). Dock vann jag Emelies och mitt slagsmål (på tv-spelet såklart!), så jag är ganska nöjd ändå. Emelie verkade också vara nöjd med sitt nederlag "Mamma skulle vara stolt över mig. Jag ska ringa henne imorgon säga att vi har varit i slagsmål och att jag förlorade!". Tack för en helt underbar tjejkväll!
För av avsluta detta inlägg vill jag visa upp ett härligt klipp från "Plötsligt i Vinslöv". Det här är vad jag kallar vänskap. Det är sådana man ska ta tillvara på en dag som denna (för er, liksom jag, som inte är riktigt vakna ännu syftar jag på alla hjärtans dag). Ta hand om era nära och kära!
Uppdatering från en extremt dålig bloggare
Ikväll blir det i alla fall tjejkväll med skidgänget. Lite spontant skall thaimat intagas med en stor mängd vin (förhoppningsvis) och till det "Plötsligt i Vinslöv". Kan det bli bättre?!
"Camilla. hon ritar mig i örat!!!" skriker Malin i bakgrunden... Bäst att återvända till knäppisarna. Trevlig kväll på er!
Lördagskvällens partaj: ensam kväll med melodifestivalen!
Trevlig kväll önskar jag alla er andra (tänker speciellt på två knäppisar som jag mer än gärna hellre hade velat spendera denna lördagkväll med)!
Inväntar helgen med spänning...
Imorgon väntas seminarie och sedan bär det av mot Älmhult för Ikanojobb fre-sön. Jippie! Då alla dessutom skall vara fulla i helgen kommer jag nog känna mig mer ensam än vanligt fredag- och lördagkväll då jag sitter ensam i lägenheten i Älmhult och ser ut över det tomma torget..
Trevlig helg på alla er andra!
Bibliotekssyndrom?
- Men om du tänker dig den här pennan fast fyrkantig...
Johanna är en mästare på att förklara!
Fröken Duktig
En sak är säker - jag kommer definitivt att somna med gott samvete ikväll. Spenderat större delen av dagen med casearbete i bibblan. Kom ihåg det viktiga jag skulle göra vid lunch. Kvällen har spenderats med att städa och då verkligen storstäda! Om det skulle finnas mästerskap i att slänga saker hade jag definitivt varit en av finalisterna. Tvättmaskinen mullrar lite tyst ute i badrummet och nu ska jag ta tag i matlagningen. Kombon är ute och roar sig ikväll så resten av kvällen kommer jag spendera alldeles ensam och helt slut i tv-soffan.
Välkommen till mitt otroligt spännande liv! Hrm.
Tidsbrist.
Dagen har (som ni säkert kan gissa) bestått av caseplugg i bibblan. Efter det blev det en fika med Johanna, Emelie och Lina (uppdatering om vad som har hänt i livet den senaste tiden), storhandling på Willys, matlagning, andra avenyn och omöblering. Den lilla tid som blev över ägnade jag och kombon åt att koppla in vår nya kära ägodel - nintendo 64! Vem vill ha moderna ting som Wii eller playstation 3? Mario Kart är helt klart innegrejen (i alla fall i vårt hem)!
Diagnos
Helgen har varit mycket slapp. Bra att vila upp sig inför den kommande tiden. Kommer att bli tufft. Pluggvecka, jobb på Ikanobanken (eller Ikano Bank som det numera skall heta) till helgen och sedan en vecka som kommer att liknas med en tentavecka då slutcasen skall skrivas. Ingen vila att räkna med på ett tag. Under morgondagen skall mamma och farmor komma på besök. På kvällen blir det klippning (mer än välbehövligt - snarare ytterst nödvändigt!).
Någon som har lust att jobba min helg vecka tio? Inte det? Suck, hur ska jag bli av med den?!
Du är klart knäppare än mig...