CAMILLA

Handlade förra inlägget om förvirring? Läget har förvärrats. Det finns två materiella saker i den här världen som jag är beroende av. Det ena är min armbandsklocka. Har jag glömt min klocka hemma en morgon är i princip hela dagen en enda snurrig röra. Det andra tinget som jag inte kan klara mig utan är min plattång, min ständiga följeslagare och min frisörs mardröm. Tänk att bara kunna räta ut varenda lilla spår av lockar med ett litet drag. Utan min plattång ser jag ständig nyvaken ut med ett hår som lever sitt egna lilla liv. (ja ni får väl tycka att jag är sjukt ytlig om ni vill det)

Läget är nu följande att min armbandsklocka är hemma hos Josse i Karlskrona och min plattång befinner sig på hemmaplan i Ronneby. Och jag då? Jag är nu inte bara mer förvirrad i sinnet än vanligt, jag kommer också se betydligt mer virrig ut än vanligt med ett hår som är på vift och ett ständigt tittande på en tom arm för att få en ledtråd om vad klockan är.