CAMILLA

Just nu ligger hela Ronneby under ett vintervitt snötäcke. Dock så regnar det så snön lär väl inte bli långvarig antar jag. Var vackert inatt, väldigt fint. Näst intill orörd snö, gatlyktornas sken och stora snöflingor som föll från den mörka himlen. Nästan en lite magisk filmkänsla över det hela.  

Om ett par timmar går lasset mot Växjö. Brukar kännas så skönt att åka upp dit, till sitt egna lilla liv, till vardagen med alla små figurer som förgyller vardagen. Men idag känns det tungt, riktigt tungt. Har nog aldrig känts så tungt att bege sig upp till Växjö. Sammanlagt har jag nog fem stycken väskor som ska med upp till de småländska skogarna - fem väskor och två händer, hur ska det gå ihop? Hm. Väl där uppe ska vardagen ta fart - laga mat, städa, diska, tvätta m.m. och dessutom väntar två veckors stenhårt tentaplugg. Kanske är en del nyårslöften ska tas tag i då det riktiga livet tar fart igen? Allt detta samtidigt som jag med nöd och näppe precis orkar hålla mina rödögda ögon öppna och då och då springa in på toaletten med min snuviga näsa. Vill helst bara krypa ner under täcket här i min säng i Ronneby och sova bort hela min förkylning och vill inte alls bege mig ut i snövädret för att åka upp till (o)verkligheten.


Kommer att sakna, ajajaj vad jag kommer att sakna...