CAMILLA

Jag är jagad. Jag springer. Måste skynda mig. De är efter mig. Måste skynda mig. Måste hinna. Måste. Måste. Måste..

Varje natt den här veckan har det varit samma sak. Jag blir jagad av de varse figurer; tjuvar, mördare, släktingar som förvandlats till hemska brottslingar och i natt blev jag till och med jagad av polisen. Måste, måste, måste..

Tillbaka i Växjö igen! Visiten i Ronneby var kort men ack så välbehövlig. Då bussen rullade in på Stallvägen idag kändes det ändå rätt okej att vara tillbaka. Efter dagens grupparbete i bibblan känns det dock mindre bra. Hur ska vi hinna? Hur ska vi få detta till något bra? Hur ska vi vända det hela till rätta igen? Allt känns skit, vill helst bara ta om allting från början, men hur skulle det hinnas med? Inlämning på onsdag - får göra det mesta möjliga av situationen och bara hoppas på att det räcker precis över godkänt-gränsen. Orkar inte med ett underkänt nu, minsta lilla motstånd skulle få mig att falla i tusen bitar. Beklagade mig hos mamma i helgen, om all press, om bristande ork, om alla skolarbeten, om alla krav, om alla måsten. Hon gav mig precis det jag vill ha - lite sympati. Jag har nog världens bästa mamma..