Dåtiden
Det är snart exakt två år sedan, två hela år! På ett sätt kan jag inte fatta att det gått så fort, minnena är fortfarande så klara och hela. Å andra sidan känns det som om det som om två år har varit en hel livstid. Hur kommer det sig att livet då var så annorlunda, att hela jag var annorlunda, att alla runt omkring mig var annorlunda, att framtiden såg annorlunda ut och att hela min syn på livet var annorlunda? Hur tänkte jag egentligen? Förstod jag aldrig..? Hur hade livet varit idag om allt bara fortgått?
Jo, allt var så märkligt på den tiden.. Faktum är att det hela mest känns som en märklig dröm, inget för verkligheten. Även om tankarna på "tänk om.." ibland finns där är jag ändå glad att det blev som det blev.
Det förflutna är fint men nuet och framtiden har mer att ge.
Musik som förstärker minnet (bortse dock från animeringen och lyssna bara på låten)
Jo, allt var så märkligt på den tiden.. Faktum är att det hela mest känns som en märklig dröm, inget för verkligheten. Även om tankarna på "tänk om.." ibland finns där är jag ändå glad att det blev som det blev.
Det förflutna är fint men nuet och framtiden har mer att ge.
Musik som förstärker minnet (bortse dock från animeringen och lyssna bara på låten)
Kommentarer
Trackback