Älskar min ensamhet?
Har haft besök nu av lilla Emsi (jag vet att hon inte är liten längre men lilla Emelie förblir ändå alltid liten!). Var trevligt med lite levande människor i lägenheten, fika och prata. När hon gick infann sig plötsligt en känsla av tomhet. Vad är det med mig? Jag älskar ju att bo själv, att få rå om mig själv och att leva i ensamhet i min lilla lägenhet. Eller? Plötsligt fick jag en stark längtan efter "hem", där vi lever i samma hus allihop, äter middag tillsammans, pratar om vad som har hänt under dagen m.m. Inte för att det är så familjen bruka uppföra sig när jag väl är hemma. Men ändå!
Nej snart måste något hända, något annorlunda och något kul! Måste ha något att se fram emot.. Älskar ju egentligen Campus-livet men allt bara rullar på i samma takt hela tiden just nu. Det enda jag har att se fram emot är sommaren och vad ska jag göra i sommar? Ja just det, jobba! Håller med Malin helt och hållet, måste ha något att se fram emot, något som kryddar till vardagen en aning. Men vad? Alla förslag är välkomna..